Om oss

Score är ett mångvetenskapligt forskningscentrum med uppdrag att initiera, bedriva och sprida forskning om det moderna samhällets organisering. Centret är organiserat i form av ett gemensamt forskningscentrum för Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Idag återfinns vi i Nobelhusen på Campus Frescati, vid Stockholms universitet.

Det som förenar forskarna vid Score är främst ett intresse och engagemang för att utveckla kunskap om samhällets organisering och specifikt offentliga organisationers roll i samhällsutvecklingen. Traditionellt har våra forskare haft sin bakgrund i disciplinerna företagsekonomi, ekonomisk historia, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap, men även forskare från andra ämnen kan vara knutna till Score.

Vid Score studerar vi organisering av samhället i gränslandet mellan offentlig sektor, näringslivet och civilsamhället. Våra studier centreras runt ett antal breda teman: Organisering av marknader, Organisering av kunskap, Demokrati, legitimitet och makt, Regelsättande och regelföljande, samt Organisering för hantering av stora samhällsutmaningar.

Den tematiska forskningen bedrivs genom externfinansierade forskningsprogram och projekt av olika storlek. Vanliga finansiärer är Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Handelsbankens forskningsstiftelser, Forte, Formas och AFA Försäkring, men även andra finansiärer förekommer, liksom forskning genom partnerskap och samverkan med myndigheter, företag och civilsamhällets organisationer.

 

Teman vid Score

Scores teman är avsiktligt breda och heterogena till sin karaktär. De rymmer olika projekt och tillåter olika teoretiska och metodmässiga infallsvinklar. Det är forskningsproblemen som är det viktiga gemensamma. Forskare från alla discipliner på Score deltar i varje tema. Fortgående och intensiva seminariediskussioner är ett centralt inslag, inte bara vid formuleringen av ett tema utan också under hela dess livstid. Gemensamma bokprojekt har visat sig vara en särskilt framgångsrik samarbetsform för att driva tematisk forskning med utgångspunkt i olika projekt.

Inom detta tema undersöker vi de processer där kunskap produceras, kategoriseras, värderas, legitimeras och används. Det övergripande målet är att öka vår förståelse av organiseringen av både kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i samhällslivet.

Svepande begrepp som "kunskapssamhället" visar på ämnets relevans, men också på behovet av att studera organiseringen av de processer där kunskap både skapas och används, samt att konkretisera analysnivåer och referensramar för att göra detta. Mer specifikt är vi intresserade av processer där kunskaper produceras, sprids, legitimeras, kategoriseras och används i olika situationer, till exempel i beslutsfattande, rådgivning och strategiutveckling, samt utvärderingar av resurser, prestationer och resultat.

Vi ställer frågor som: Hur formaliseras och kodifieras kompetens på olika sätt: till regler, standarder, råd, strategier, rangordningar, kvantifieringar och beräkningar, redovisningssystem, osv. Vilka är de legitima experterna här? Vilka disciplinära grunder vilar experterna på? Hur kan en viss kompetens eller expert bli legitim? Hur görs detta, av vilka typer av aktörer, var sker det och med vilka syften?

Inom temat utvecklar vi teorier om organisering av kunskap i relation till samhällsteori om samhället i stort.

Temat startade 2011.

Foto: Juliana Wiklund

 

Inom temat undersöker vi försök att medvetet organisera marknader. Det övergripande syftet är att förstå för vad dessa försök att organisera marknader innebär för samhället.

Det är många som försöker organisera marknader: stater, företag, internationella organisationer, standardiseringsorganisationer, lobbyorganisationer, frivilliga organisationer, branschorganisationer. Vi undersöker hur dessa organisationer på olika sätt försöker ordna marknaders organisation och sätt att fungera.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas och formas köpare och säljare? Hur och av vem formas och kvalificeras varor till att förstås som miljövänliga och socialt rättvisa? Hur och av vem övervakas marknader? Hur representeras marknader i narrativ, statistik, tabeller? Hur förutspås marknader genom olika typer av representationer och verktyg? Hur påverkar denna typ av representationer policybeslut och annat beslutsfattande om marknaders styrning?

I detta tema utvecklar vi teorier som kan förklara på vilket sätt marknader organiseras, hur de interagerar med och påverkar varandra, vilka strategier de använder och vilka resultaten blir av marknaders organisering.

Temat startade 2005.

Foto: Juliana Wiklund

 

Inom temat undersöker vi hur politisk och policy makt formas och legitimeras genom organisation och vad det får för demokratiska konsekvenser.

Det är många organisationer som är med och formar och påverkar politik och policy. Förutom självklara aktörer som stater och internationella mellanstatliga organisationer arbetar lobby organisationer, branschorganisationer, think tanks, konsulter, ideella organisationer och företag medvetet med att påverka politik och policy lokalt och globalt. Vi försöker förstå de demokratiska följderna av ett samhälle präglat av ökad komplexitet där frågor om insyn, inflytande och ansvarstagande i förhållande till politik och policy är långt ifrån enkla att besvara.

Vi ställer frågor som: Hur kan individer och grupper få inflytande över politiska/policy beslut? Hur uppnår olika styrande organisationer legitimitet i omvärldens ögon? Hur får de auktoritet för sina beslut och på vad sätt kan de göras ansvariga för dem?

I detta tema utvecklar vi teorier om vem som styr, har insyn i och tar ansvar för den offentliga sektorn, som ständigt formas och omformas i skärningspunkten mellan de offentliga, privata och civila sfärerna.

Temat startade 2003.

Foto: Juliana Wiklund

 

Inom temat undersöker vi hur regler och regelsystem formas, organiseras och tas emot av organisationer. Det övergripande syftet är att förstå expansionen av olika former av regler i organiseringen av samhället.

Temat växte fram på 1990-talet utifrån observationen att avreglering ledde till omreglering och mer reglering både nationellt och transnationellt. Forskningen inom temat har fortsatt i den andan och fokuserar på expansionen av organisation och organisering som lösningen på en mängd problem. Vi försöker förstå olika regleringsprocesser som standardisering, certifiering, ackreditering, byråkratisering, mjuk normgivning. Särskilt fokus ligger på regler utan de tvingande sanktionsmöjligheter som exempelvis lagar har.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas regler och regelsystem och finns det konkurrens mellan dem? Vem granskar att regler följs och hur gör sig granskare trovärdiga som ”oberoende”? Hur sprids regler och reglering? Hur tas regler och reglering emot av organisationer? Hur uppnår organisationer legitimitet för sina regleringsförsök? Hur får regler auktoritet?

I detta tema utvecklar vi teorier om auktoritet, legitimitet, och oberoende samt statens roll i olika regleringsprocesser liksom regleringars resultat.

Temat startade 1998.

Foto: Juliana Wiklund

 

 

Scores historia

I början av 1990-talet beslutade den svenska riksdagen att avsätta medel för mer forskning om den offentliga sektorns omvandling. Score bildades 1992 som ett av resultaten.

Läs mer om Scores historia

2022 fyllde Score 30 år. Det firade vi med en rad evenemang och aktiviteter under hela året, bland annat en serie bokseminarier och en stor konferens.

I början av oktober gick jubileumsårets stora event, den internationella konferensen Organizing the World 2.0, av stapeln. Under två produktiva dagar samlades ca 90 forskare i Aula Magnas lokaler på Stockholms universitet för att presentera pågående forskning och utbyta idéer.

Torsdagen 6 oktober gav Paul de Gay och Thomas Lopdrup-Hjorth en Keynote med titeln ‘Reason of State’ as a stance for Organizing the World 2.0: a benign view.

Fredagen 7 oktober gav Sophie Dubuisson-Quellier en Keynote med titeln How affluent consumption comes to consumers? The organization of markets and government of consumers practices.

På torsdagskvällen bjöds konferensdeltagarna in på mingel med levande musik i Scores lokaler i Nobelhuset, med efterföljande middag i Albano.

 

Paul de Gay och Thomas Lopdrup-Hjorth

 

Sophie Dubuisson-Quellier


Totalt hölls 50 presentationer i följande parallella sessioner:

  • Policy and democracy
  • Partial organization
  • Knowledge production
  • Public-private markets
  • Making decisions
  • Legitimizing and communication
  • Standards
  • Order and organization
  • Public organization
  • Organization in education
  • Organizing markets
  • Politics and policy
  • Collaboration and tension
  • Response to sustainability
  • Meta-organizations

Ytterligare information:
Call for Papers (pdf)
Schema Organizing the World 2.0 (pdf)

2012 fyllde Score 20 år. Det firade vi med ett jubileumssymposium, där vi med utgångspunkt i resultat från våra tidigare studier blickade framåt mot de kommande 20 åren.

Forskare, praktiker och journalister bjöds in för att samtala kring frågor som: Vilka frågeställningar kommer att vara aktuella om 20 år? Hur kommer världen då att vara organiserad? Vad kommer att stå på agendan? Vilka är de viktiga forskningsfrågorna framöver för den som intresserar sig för organisation och organisering i och kring offentlig sektor?

Evenemanget ägde rum den 29 november 2012 vid Handelshögskolan i Stockholm.

Program Framtidens organisering, Scores jubileumssymposium 29 november 2012 (121 Kb)

På denna sida